For a little while

"Jag kan inte andas, hjärtat värker och jag vill bara spy.
Jag har aldrig någonsin känt mig så maktlös.
Min bästa vän, vart är du? 
Kom hem igen."
 
23 maj 2012

Bring me the horizon.

 
Här är jag någonstans på Fraser Island för snart två år sedan. Det var en dag efter min 20årsdag. Hela världen var min och jag hade ingen annan än mig själv som bestämde vad jag skulle göra. 
 
 
Det var en utav de lyckligaste dagarna i mitt liv. Utan tvekan. Det var jag, Micke och massor av andra människor jag aldrig kanske skulle spendera tid med vanligt vis. Men vi var alla var nog där av samma anleding, för friheten och äventyret. 

Ett slags liv - Lars Winnerbäck

 
Längtar till den dagen då vi sitter där igen,
går längs Sydneys gator,
andas den där storstadsluften 
och matar papegojorna i praken.
 
Ibland är saknaden så stor
Så stor så att det gör ont i hela bröstet,
ibland får jag nästan svårt att andas.
Jag vill bara tillbaka. Tillbaka till friheten och de höga husen.
 
Jag var långt ifrån klar med min utveckling som jag åstakomm där,
så jag tror jag lämnade en del av mig kvar där på George Street när vi gick mot tågstationen.
Kanske står jag där än, eller så försöker jag hitta min väg tillbaka.
Men nu ett och ett halvt år senare har jag inte lyckats.
Vare dag tänker jag på hur det hada varit om jag var där. Jag tänker på jobben som jag hatade och älskade, tänker på att jag vill dit varje dag istället för att ligga hemma eller gå till mitt deltidsjobb som är helt ok.
 
Ingenting här hemma stärker mig så mycket som månaderna där nere gjorde. 
Där kunde juag vara mig själv, utan att någon ifrågasatte. Jag hade ingen som kontrollerade mig,
jag fick sköta allt själv. Ja, det var verkligen något helt annat än vad det är här.
 
Varje dag vill jag tillbaka, 
men ibland undrar jag om det kanske inte skulle vara samma sak nu som då.
Även om jag vet innerst inne att jag skulle älska varje minut av att vara långt hemifrån.
För det finns alltid kvar. Det är nog det enda som finns kvar.
 
Oftast.  

Tänk om jag ångrar mig och sedan ångrar mig igen?

(en tidig sommarmorgon i juni)
 
Det är nu slutet på september och hösten är här för att ta bort allt som sommaren gav oss.
 

Little Lion Man.

 
Den nya
och underbara
nykomlingen.
Leo.
 

All that you have is your soul

 
 

Tidvis - Lars Winnerbäck

 
Min älskade kisse som inte finns hos oss mer.
41 dagar har gått och jag kan inte förstå
att jag aldrig mer kommer att få se honom.
 
Älskade Solo.
 

Five Months - Parkway Drive

Finaste katten förra veckan.

Can you feel my heart - Bring me the horizon

Det enda jag gör
nu för tiden.
 
Drömmer

And the snakes start to sing

 
Har en stark känsla av
att det kommer bli mycket 
Bring me the horizon i vår.

City and colour - Northern wind

Ikväll kan jag checka av en sak på min att göra/se lista. 
 
Trodde aldrig någonsin att jag skulle kunna
få se norrsken här hemma i Ulvsby.
 
 
 

Dreaming 24/7

Dagens önskelista;
Inspiration
En flygbiljett
Fina brev
Vår och plusgrader
En sleeve
 

Dom som försvann

drömmer om våren.

999

 
 

What comes next?

 
Om man har en dröm
som man sen lever 
och uppfyller.
Vad händer då sen,
när drömmen är slut
och uppnådd?
 
Är det bara tystnad kvar då?
och minnen?
Kan man någonsin hitta tillbaka?
 

We did it when we were young

sensommaren 2010.

Make you feel my love

 
Det är inte långt kvar nu
till ljusa dygn,
varma vindar,
regn
och sol.
 

Set the fire to the third bar

 
Jag längtar bort som aldrig förr.
så långt man bara kan komma.
 

Empty.

 
Försöker hitta inspiration
så jag kan börja skapa någonting
igen
 

Analogt.

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0